Hur går det till på en Mentalbeskrivning?

Här finns beskrivna vildänders testprotokoll

Vem har nytta av mentalbeskrivning?

• Uppfödaren - vid val av partner till avelsdjur
• Uppfödaren - för att följa upp avkommor
• Valpköparen - för att få en uppfattning om föräldradjurens mentala status inför val av valp
• Valpköparen - när man skall träna sin hund är det bra att känna till hur den reagerar
• Svenska Tollarklubben - för att främja avel av sunda hundar

Vad innebär mentalbeskrivning?

Hundens mentalitet beskrivs genom att olika stationer arrangeras. (Läs om momenten nedan.) Med hjälp av ett protokoll beskrivs hundens reaktioner i en skala 1 - 5. Det är inte alltid som 5 är bättre än 1 utan det kan även vara tvärtom. Det beror på vilket moment det gäller.
En hund blir inte godkänd eller underkänd utan hundens reaktioner beskrivs, men visst vill vi att våra jakthundar t ex har "Förföljandet" i punkt 3a. Förföljer den inte så blir det oftast inte heller något "Gripande" i 3b!

Vem beskriver hunden?

Den som beskriver hunden kallas mentalbeskrivare. Denne har minst sextio timmars utbildning bakom sig samt praktisk erfarenhet från att ha medverkat som funktionär på ett antal mentalbeskrivningar.
Det är beskrivaren som fyller i protokollet. Protokollet har standardutlåtande för varje punkt. Varje punkt räknas i 15 sekunders intervall så har momentet inte klarats av inom tidsramen, flyttas automatiskt bedömningen ett steg åt endera hållet.
Vid beskrivning medverkar också testledare och funktionärer. Dessa har också utbildning för sina resp uppgifter och vet exakt hur de skall uppträda i förhållande till hunden.
Beskrivaren kan avbryta beskrivningen om hunden av någon orsak visar sig bli negativt påverkad.

Hur skall hundföraren uppträda?

Som förare är det intressant att få sin hund mentalbeskriven. Testledaren talar hela tiden om vad som skall hända och hur man som förare skall agera så ingen behöver vara nervös inför beskrivningen.
Kom i god tid till testplatsen så att hunden hinner bekanta sig med omgivningen.
Rasta hunden innan beskrivningen och frångå inte de vanliga rutinerna. Skulle hunden vid testtillfället inte vara frisk är det bättre att avstå än att ställa upp med en sjuk hund, då den inte gör sig själv rättvisa. En sjuk hund reagerar inte såsom en frisk.

Vilken typ av koppel skall hunden ha på sig?

Hunden skall ha ett vanligt koppel ca 1,80 långt och ett vanligt halsband. Kom alltså inte med ett vanligt Retrieverkoppel för det fungerar inte.

Vaccinationsintyg skall visas upp. Hunden skall vara ID-märkt genom tatuering eller chip. Den som har en chipmärkt hund, måste ha en egen avläsare med till platsen. Vatten kan komma till pass efter genomförd beskrivning.

Hur går beskrivning till?

Beskrivning inleds med att en funktionär fastställer hundens identitet genom att avläsa ID-märkningen.
Inför varje moment ger testledaren hundägaren en kort information. Om hundägaren är osäker på hur han/hon skall agera finns tillfälle att fråga testledaren.
Mentalbeskrivningen tar normalt 45 minuter.

Några regler

• Hund som mentalbeskrivs skall vara minst tolv månader gammal.
  Någon övre åldersgräns finns inte.
• Alla hundar skall vara ID-märkta.
• Efter beskrivning erhåller hundägaren ett beskrivningsprotokoll, det fungerar som bevis på att hunden genomgått beskrivning, något annat intyg utdelas ej.
• Resultaten av hund som beskrivs registreras hos SKK.
• Hund skall vara vaccinerad mot valpsjuka inom föreskriven tid.

Hinder för att deltaga

• Hund som är blind eller döv
• Tik som löper
• Hund som på grund av sjukdom eller skada icke utan risk för sin hälsa kan deltaga i testen.
• Svans och/eller öronkuperad hund som enligt SKK:s bestämmelser icke är utställningsberättigad.
• Hund som varit utsatt för operativt ingrepp av sådan art att den enligt SKK:s bestämmelser icke är utställningsberättigad.
• Tik senare än 30 dagar före beräknad valpning eller tidigare än 75 dagar efter valpning.
• Importerad hund inom två månader efter karantänsvistelse.

Efter beskrivning

Protokollet skrivs i fyra exemplar, därav skickas originalet via SBK till SKK, som registrerar beskrivningen. Ett exemplar lämnas till hundägaren. Denna kopia är ett intyg på att hunden genomgått beskrivning och är således ett värdepapper. Ytterligare exemplar finns till uppfödare och rasklubb.

Förare och hund går runt bland åskådarna och hunden ges tillfälle att gå förbi och ev hälsa på människorna. Därefter är det testledarens tur att hälsa på hunden och föraren. Testledaren, som skall vara okänd för hunden, tar den kopplade hunden och förflyttar sig ett litet stycke från ägaren och försöker skapa kontakt och inbjuda till samarbete. Tillbaka hos föraren hanterar testledaren hunden genom att känna igenom hunden. Ta på rygg och bröstkorg samt titta på tänder och känna på ben.

Beskrivaren iakttar hundens reaktioner vid kontakt och i samarbete med främmande människa och hur den låter sig hanteras av testledaren.

Önskvärt är att hund inte visar sig reserverad eller överdrivet inställsam och att den kan engagera sig i samarbete med andra människor.

2. Lek

Efter detta är det dags för en stunds lek mellan testledaren och hunden. Hunden lockas att leka med en trasa. Den får tillfälle att både dra i trasan och jaga efter den då den kastas iväg. Hunden skall vara okopplad.

Beskrivaren tittar på hundens vilja att samarbeta med en människa, lusten att jaga ifatt och gripa en trasa och hur engagerad den är i leken.

Det är lättare att träna en hund som går att få att leka med ett föremål än en som inte visar intresse överhuvudtaget. Samarbetsviljan (det Retrieverfolk vill ha är "will to please") är a och o.

3. Jakt

I detta moment beskrivs hundens jaktlust. Hunden ges tillfälle att jaga efter en "hare", d v s en trasa som dras i sick-sack mönster.

Beskrivaren tittar på hundens intresse att följa efter. Hur snabbt den startar och vad den tar sig för med bytet när den hittar det.

Inlärning och dressyr bygger mycket på att man väcker jaktlusten hos hunden. "Förföljandet" i punkt 3a är således mycket viktig för en jakthund, för förföljer den inte så blir det inte heller något "Gripande" i 3b!

4. Aktivitetsnivå

I momentet aktivitetsnivå beskrivs hur hunden beter sig då det inte händer något runt den. Under tre minuter skall hundägaren stå stilla med hunden kopplad utan att säga något alls till hunden!

Beskrivaren tittar då på hur hunden beter sig. En del hundar börjar gnälla. Andra snurrar runt eller sitter helt lugnt.

Önskvärt är att hundar kan växla mellan aktivitet och passivitet och för tollarna är passiviteten mycket viktig. De skall kunna vara passiva utan att något händer hela tiden.

5. Avståndslek

I detta moment ges hunden tillfälle att söka upp och engagera sig i en lek på avstånd från föraren. En figurant befinner sig på ca 40 meters avstånd från hunden. Figuranten är iklädd en stor kappa och rör sig på ett sätt så att hunden inte kan missa denne. Ett föremål bollas med och lockar till lek. Därefter försvinner figuranten i ett naturligt buskage och hunden släpps för att ges tillfälle att söka upp figuranten. Det fodras här att hunden är nyfiken och vill lämna sin förare. När hunden kommer fram till figuranten, har denne tagit av sig kappan och påbörjar en lek med hunden.

Beskrivaren tittar på hundens nyfikenhet. Vilja och mod att lämna föraren för att undersöka figuranten och om den är intresserad av att påbörja lek med denne.

6. Överraskning

I detta moment kommer hunden att utsättas för en visuell överraskning genom att en uppstoppad mansoverall "dumpe" plötsligt dras upp framför den. Här reagerar hundar på mycket olika sätt. En del blir rädda medan andra blir arga. Det viktiga är att hunden både reagerar och avreagerar. Det vill säja att rädslan eller misstänksamheten släpper och att den kan ta kontakt med overallen. Den ges tillfälle att avreagera genom att den tillsammans med föraren får röra sig fram och tillbaka runt overallen ett antal gånger. När hunden stannar vid overallen, ges hunden tillfälle att lukta på den. Föraren får stödja och hjälpa hunden på bästa sätt.

Beskrivaren tittar på hundens nyfikenhet och förmåga att avreagera och hur mycket stöd den behöver från sin förare.

7. Ljudkänslighet

I detta moment utsätts hunden för en akustisk överraskning i form av skrammel. Det är en kedja som dras på korrugerad plåt. Hundar är olika ljudkänsliga. Vissa reagerar kraftigt inför detta plötsliga oljud medans andra inte bryr sig nästan alls.

Beskrivaren tittar framförallt på hur lång tid och omfattande reaktionen är och på vilket sätt hunden kommer över eventuell rädslereaktion.

8. Spöken

I detta moment avser man att beskriva hundens reaktion inför hotfulla rörliga föremål som långsamt närmar sig hunden. Två människor är utklädda till spöken - de har vit klädsel från topp till tå. Ögon och mun är kraftigt svart markerade - ett kraftigt hot för hunden!
Det är viktigt att vinden blåser från hunden, så att den inte kan identifiera spökena som människor. De rör sig stereotypt så att hunden inte känner igen ett mänskligt rörelsemönster. När spökena kommit ca 4 meter från hunden skall de vända sig om, så att hotet minskar och hunden ges tillfälle att gå fram för att undersöka och hälsa.

Beskrivaren tittar på hundens förmåga att stå emot hotet och om den visar vilja att försvara sig själv och sin ägare samt vilket intresse den visar av att undersöka spökena då de vänt sig om.

9. Leklust

I moment två beskrevs hundens leklust. Hunden har därefter utsatts för upplevelser som kan ha påverkat den i olika riktningar. Det är därför av intresse att åter se hur leklysten den är

10. Skottprov

Slutligen beskrivs hundens reaktion i samband med skottlossning. En skytt är gömd 20 meter från hunden. Hunden prövas såväl i aktivitet i form av lek med trasa, som i passivitet och nu är det föraren som ges tillfälle att leka med hunden.

Det mesta av texten är hämtad från Västerviks brukshundklubb.