180827 – Remus har fått somna in 14 år 8 mån gammal

Tollarvärldens absolut bästa spårnos har fått somna in 14 år och 8 månader gammal. Jag menar såklart

DK VCH FI VCH NMB-13 NO UCH NO VCH NORD VCH SE U(U)CH SE VCH Vildandens Humle af Tingcha ”Remus”

 

Han var en spårhund utan dess like – oftast i par tillsammans med husse Henrik gjorde de stordåd. Championat i alla 4 nordiska länder, Norsk vinnare alla raser i 2013, deltog i norska Retrieverlandslaget 7 år på rad och de vann år 2013, m m, m m.
När reglerna för Årets viltspårtollare ändrades till att bara titta på spårmeriterna och inte bry sig om att enbart ha tagit 1 HP och sen gå in i finalringen och visa upp sig och en utställningsdomare utse bästa hund – ja då var Remus den självklara vinnaren av titeln åren 2016 och 2017!

Varmt tack för allt Johanna och Henrik :)

Texten nedan är hämtad från kennel Inlicios hemsida

Då blev det dags att säga farväl till vår Remus. 14 år och 8 månader blev han. På dagen. Han som har varit vid vår sida genom så mycket. Som har fått oss att uppleva så mycket. Som har både givit och tagit så mycket. Vår första hund. Det gör så ont. Men hans kropp sa att det var dags. Utan smärta och med värdighet.

Han har haft ett bra liv. Hans like som spårhund blir svårt att finna igen. Norgesmester. Nordisk mester i lag. Bästa retriever i norden. Otaliga HP och många “Prøvens beste hund”. Han älskade att sova i tält. Mitt i mellan mig och Henrik, på rygg och med rumpan uppåt. Jaga katter var skoj. Så länge de sprang. Passa på så att inte förbipasserande trampade upp på vår tomt på Smögen. Då fick de besked! Hänga över relingen i nyfikenhet och iver när man drog upp dörjen med makrill på. Var med på skidturer och hytteturer. Få lov att gå krångliga spår i all möjlig och omöjlig terräng. Bli kliad på magen, men inte att klippa baktassarna. Han var seg och han var frisk. Han miste ett öga och sin hörsel, men det hindrade honom aldrig. Det var väl egetligen väldigt lite som kunde hindra honom när det var något han verkligen ville.

Minnena är många, och nu finns de alla i hjärtat. Tusen tack Anette Björgell, för vår fantastiska, knäppa, underbara och svårt saknade hund. Du gav oss en biljett in i hundvärlden, som vi har försökt ta tillvara på. Du gav oss en fantastisk grund att stå på. Nu får någon annan ta över titeln “den äldsta Vildanden”.

Så här ser jag Remus nu. Detta har han fullt upp med, i sina nya spårmarker. Medan han väntar på oss.

collage-remus